DÄR SÄLLSKAP VÄNTAR.
Nu är det så att jag ha en massa jag skulle vilja skriva i det här inlägget.
Men det går ju inte.
För då blir det väldigt rörigt för er ska jag tala om.
Men då säger jag bara såhär;
Välkomna in i min hjärna.
Men jag ska vara snäll, jag ska börja lite försiktigt och lugnt genom att tala om för er vad som hände i mitt liv igår. För då var jag nämligen på Gekås med världens bästa brudar.
Friida, Saandra och Paatriciia.
Och den turen va inget annat än gaalen. Men vad annat kunde vi väntat oss? Vi är ju inte direkt som alla andra, någon av oss.
Men det blev i alla fall en riktigt kul, spännande och intressant dag som jag gärna gör om snart igen!
Gulligull.
Okej, det andra jag vill tala om för er är att jag inte känner mig som 65+ längre!
Nej, nu är jag ungefär i 57års åldern skulle jag tippa på.
Det är fortfarande pensionärsparty och jag har både ryggskott och lunginflammation men nu är det inte jag som är pinjatan längre.
Nej, nu är lekstunden slut, pinjatan är fortfarande hel trots pensionärernas försök att slå sönder den och vi sitter och trycker i oss fika.
(Jag förstår om ni inte hänger med där riktigt, för det gör inte jag heller.)
Det sista jag vill säga är att jag är arg.
Arg på allt.
Allt och alla har damp.
Okej, inte allt och alla men nästan för det är inte långt ifrån alltså.
Och vad gör vi åt det?
Inte ett skit.
Jag har försökt, försökt att få rättat till mina hjärna litegrann.
Men nej, jag fick inte komma in.
Jag fick inte ens komma upp så långt för trappan så att jag kunde ringa på dörren.
Nu ska jag och frida iväg och kolla katt!
Så nu måste jag gååå.